"Särskilt outhärdlig fann jag Omars intellektuella ohederlighet vara (kopterna har det bra,vikingarna var muslimer, islam är en, islam hotar ingen o s v).
Hos hans 'identitära' beundrare var det fr a likgiltigheten och föraktet för vanliga svenskars och västeuropéers (ofta svårformulerade) smärta inför islamiseringen, vilken som sagt är en empirisk verklighet, som jag fann motbjudande.
Sedan saknade jag förstås de besvärande, berikande frågor som de svenska självutnämnda identitärernas kunde ha ställt till Omar, men som alltid uteblev. Men fr a var det deras oförmåga att stå på sitt eget folks sida (oaktat dess brister) som hos mig väckte illamående, ett illamående som annars bara Reinfeldt och Obama kan orsaka."
Om Omars senaste utspel skriver han: Mohamed Omar imponerar.
"I dag är jag glad över att kunna säga högt att Omar är bättre än så. Om man får tro hans blogginlägg från i går har Omar varit modig nog att lämna islamismens lögner och självmotsägelser bakom sig.
Och han säger det högt! Sådant kräver verkligt mod. Detta aktualiserar en annan, mera praktisk fråga.
Samarbete med vissa muslimer är inget omöjligt. I Syrien, i Iran till exempel.
Men det fordrar att muslimska brödraskapets planer på världsherravälde läggs på hyllan, och att intellektuell hederlighet, anständighet och ömsesidighet ersätter klanismen och narcissism. Min förhoppning är att Omar står fast vid sina nyvunna insikter, och att fler vågar vandra den väg han gått."Svarten kommenterar lite tvivlande:
"Eller kanske är det bara ett nytt kapitel i Omars narrspel, med förhoppning om att få återvända till tv-sofforna och de stora drakarnas kultursidor lagom till publiceringen av sina nya diktsamling."Oskorei är identiär och en av Omars favoriter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar